No antibiotic can save us now
Jag känner peppen.
Join me forever now
Jag tänkte besvara egna frågor om självaste julafton.. tänkte alltså sammanfatta och sen berätta lite om vad jag har som ligger och bara väntar på mig år 2011.
Vi börjar med julafton:
Dagens höjdpunkt: Det var faktiskt att pappa kom hem. Att jag fick träffa honom och krama om honom. Känna att han var där med både hjärta och själ, det var dagens finaste ögonblick och värmde om hjärtat gjorde det.
Dagens sämsta: Det blir alltid smågnabb, oavsätt vilka dagar det är, och ja, på självaste julafton kan vi inte ens hålla sams. Men detta året gick bättre än förra iallafall!
Dagens godaste: Heeeeeelt klart Janssons! Iår hade min syster gjort dom och de var hela potatis. Godare. Men mammas ska man inte klaga på heller, dom är jättegoda dom med.
Dagens äckligaste: Jag är inte en sådan person som avskyr mat precis, men om jag måste nämna något som inte var någon höjdare på julbordet, så måste jag nog säga mammas inlagda sill. Den är god, om man inte hade fått sån jädra avsmak när man känner de tinysmå benen som befinner sig i den. Så den åt jag inget av detta året. Jag får klökningar helt enkelt... usch.
Dagens outfit: Som jag postade i förra inlägget så var jag helsvart.. med allt. Jag hade svarta jeans, långt svart linne som jag hade tagit vars en enda och puttat ner i fickorna på jeansen och sen en stickad tröja från gina tricot. (Håret och en enkel svart sminkning var på också såklart!)
Dagens skratt: Ja altså.. detta kommer jag skratta år mycket. Jag har lånat en mobil och av min kompis och på den fanns det ett spel, där man ska kasta papper i en papperskorg, där är en fläkt som gör det lite svårare o.s.v. Iallafall, jag visade min bror detta spelet och han blev ju som besatt (haha?!). Iallafall.. eftersom det är så svårt så hade jag nått upp till high score 17 och min bror försökte desperat att slå detta rekordet. När han hade fått 16, visade han mig gladeligen mobilen och skrattade fult, jag var inte sen med att säga "och så missar du säkert nu, wouldn't supprise me at all...." Och kan ni räkna ut vad som hände själva? Ah-a.. ni tänkte rätt. Han missade och blev jätte förbannad haha. Och jag, mamma, mormor och min syster fick sig ett gapgarv. Vad säger man... skadeglädje?
Men han slog mitt rekord sen, hans high score är 24, så jag ska försöka slå det tills imorgon, då kanske jag få återuppleva detta minnet ;)
Nu över till 2011 tänkte jag, efter att ha besvarat en del utav frågorna med jul, kommer jag inte på några fler.
(Sidecut: detta sätter jag inom paranteser eftersom det förmodligen händer imorgon.. men det händer fortfarande 2011 också hehe!)
Tattoo: Jag kan ju börja med att jag ska tatuera mig. Jag får en av pappsen, och det blir th loggan, på sidan i nacken. Sen blir det att tatuera in en hemlig text som jag och min syster har bestämt oss för att inte gå ut med ännu. Så ni får vänta och se tills den sitter på armen.
Prag: Praha igen, dock vet jag varken datum eller pris. (mamma tjatar om att jag ska införskaffa mig ett extrajobb så att jag klarar allt.. vilket jag stör mig på)
London: Det blir förmodligen London detta året som kommer och jag måste erkänna, jag är mållös. Det blir min lön ifrån församlingshuset och jag tackar gladeligen emot den!
Take That: Och som ni kanske inte har missat på min blogg, så blir det Take That den 15 Juli med min syster i Danmark. Och detta är något som jag har sett fram emot jättemycket och peppar som satiken. Ni skulle sett för förtvivlad jag var när biljetterna var slutsålda till konserten den 16 Juli. Jag var jätte ledsen. Sen blev jag jätteglad när Robbie Williams uttalade sig i Danmark att dom skulle ha en konsert den 15 Juli och ja, biljetterna blev köpta 8-)
Howard Donald, Gary Barlow, Jason Orange, Robbie Williams & Mark Owen.
Töja: Ja öat håller ju på att töjas och jag är uppe i 2mm.. har en 3 mm som ligger där nere och väntar, men den ska jag trycka igenom förstens om 2 veckor. Får låta örat vila lite.
(Tokio Hotel: Jag hade så gärna velat säga att jag ska se tokio hotel år 2011, men det kan jag inte eftersom inga datum har kommit upp,, nothing. Killarna har nyss fått sin dröm att gå i uppfyllelse.. att åka till Tokyo och ja,, they made it. Så det lever jag på fortfarande, på deras glädje.
Sen får jag leva på musiken som dom gjort, för enligt vissa källor ska dom in i studion år 2011 och spela in ett nytt album. Och -nej.. dom kommer inte isolera sig igen föralltid. Anledningarna till att dom gjorde de förra gången var ju dels Bills operation och sen kom ett album. Så... i believe in them och vi får hoppas på ett smarrigt nytt material snart ;-) *dom vann ju lite tid genom att släppa best of*)
Av både hjärta och själ
Jag var svarta änkan på julafton igår.. mouaha.
Lost in control
Men här sitter jag nu igen, mitt i natten och skriver ett så fint inlägg till bloggen som möjligt och funderar på vad jag ska skriva om...
JO.. jag töjde mitt öra halvt idag.. fick sluta för jag led ihjäl mig, men jag tar nya tag imorgon igen, för igenom SKA spiralen...
Jag har haft skolavslutning, ganska skönt eftersom jag behöver sova av mig helt. Igår gick jag och lade mig 17.00, tänkte sova av mig till 20.00, men blev det som jag hade planerat? Nope.. jag vaknade 03.0 ungefär och gick ner och tvättade av mig sminket o.s.v.. sen gick jag och lade mig igen och sov till 10:40.. törnrosasömn? Japp! Men hjälpte det att jag sov så länge då? Nej det gjorde det givetvis inte.. jag var övertrött hela dagen, ryggont (jag AVLED!)... fast om jag ska vara ärlig avlider jag rejält nu eftersom ryggen fortfarande värker. Det har den gjort hela dagen vilket är äckligt. Jag önskar mig bort p.g.a denna smärtan, för denna är inte nådig kan jag lova er.
Jag ska snart sova och där fick ni er en liten uppdatering, jag ska snart ta mig i kragen och ladda batteriet till kameran och ut och fotografera, I WILL. Börjar se tradigt ut utan mina bilder kom jag på... pusski.
Bring back that loving feeling
Can you see me, like i see you?
Peace out ♥
My greatest fear is we’re just wasting tears
Take That – What Do You Want From Me?
My greatest fear is we’re just wasting tears
Wasting several years, still being round here
My greatest fear is maybe you will notice
I’m not what you wanted after all these years
But I, I’ve got a very big hope for us
I’m gonna keep looking up for us
It’s been a difficult year
And I, I still wanna make love with you
So where do we go from here?
What do you want from me?
What do you want from me?
I, I still think I belong with you,
I still wanna belong to you
So what do you want from me
What do you want from me now?
Your greatest fear is we’re not getting wiser,
We’re not wise at all
It’s getting harder, harder to recover
From the night before, when you turn me on
But I, I like to think of us moving on
I like to think of us getting on
So answer me where do we go from here,
Where do we go?
Because I, I still wanna get old with you
I still want us to grow
What do you want from me?
What do you want from me?
I, I still think I’m in love with you
I still feel you’re the one
So what do you want from me,
What do you want from me now?
Has it crossed your mind we might already know?
If we only let it go?
Yeah I, I still wanna have sex with you
I still wanna go out with you
So what do you want from me?
What doyou want from me?
I, I think some days we’re beautiful
I think some days we’re not
So what do you want from me?
What do you want from me now?
Let’s make it positive
What do you want from me?
What do you want from me now?
We’re making progress here, so where shall we go?
What do you want from me?
What do you want from me now?
Måse bara skriva av mig lite på denna texten. Jag blev rörd när jag hörde den faktiskt, iallafall när jag kom till refrängen och då var jag tvungen att pausa låten och leta upp texten, följa texten och få in betydelsen i huvudet. Personligen tror jag att Mark Owen (som sjunger) skrev denna låten och framförde den speciellt till sin fru (/ex fru?) Eftersom han var otrogen mot henne x antal gånger.
Själv tänker jag inte yttra mig om händelserna, men kan ju säga att jag tycker att otrohet inte är acceptabelt.. Men jag är bara ett fan, så jag bryr mig inte om hans skandaler han gör i sitt privatliv så värst mycket. Han är fortfarande för mig ett utav världens begåvande genier, glad att jag fattat tycke för Take That!
Jag måste även bara säga att låten och texten är väldigt fint skriven och den fastnar på hjärnan.
EXHILARATED
Anyhow, jag har inte tid för att sitta här och skriva, nu ska det pluggas till ett religionsprov, whoop whoop!
218 dagar kvar♥
Siehst du
Spürst du diesen Schmerz, es tut weh
und scheiße man ich werds niemals verstehen
Jag har nyss tryckt igenom en 1.6 mm tungpiercingstav i örat. Jag blev väldigt förvånad över att det inte gjorde ett enda dugg ont..? Totalchockerad blev jag! Det syns inte så bra på bilden, men jag tycker staven är enorm o.o. Anyhow, jag sitter här på rummet, lutad emot byrån och lyssnar på Bushido - jenny. Låten är härlig, mysig. Kan tyvärr inte länka mer än på spotify, eftersom låten inte finns mer än som intstrumental på youtube. wäh :c
Bushido – Jenny
When i see your face
Noodles
Itazura na kiss
Handling:
"Yuan Xiang Qin is a bumbling, intellectually-challenged, naïve, but optimistic high school girl. Ever since she met Jiang Zhi Shu at the freshman orientation, she's been in love with the genius with an IQ of 200. After two years of having a crush on him, she finally musters the courage to confess her love to him at school with a love letter. Zhi Shu is not impressed, and Xiang Qin is left humiliated publicly in front of their entire school.
That afternoon, the new house she has just moved into with her father collapses in a minor earthquake. She and her father are instantly left homeless because they lacked the foresight to pay for earthquake insurance. Fortunately, her father's old college friend extends a helping hand and invites both of them to live at his house. Little does Xiang Qin know that the kind Uncle Li is actually the father of Jiang Zhi Shu.
Because of this unexpected turn of events, Zhi Shu and Xiang Qin begin living their lives under the same roof. Zhi Shu's mother aspires to bring them together, coaxing Zhi Shu into tutoring Xiang Qin and taking numerous pictures of the couple together. Zhi Shu remains cold towards Xiang Qin, thinking her to be one of the dumbest people he has ever met, and refuses to speak to her at school. Through the course of the series, Zhi Shu slowly warms up to Xiang Qin, who tries her hardest to do better in school for him, as they deal with romantic rivals, their futures, and their relationship." (taget från wikipedia.com)