<3
Jag vet inte hur jag ska reagera egentligen. Om jag ska spela förvånad eller ledsen. Det är nog en ren mix det här. Men jag ska inte dra förhastade slutsatser förrens mina underbaringar har gjort ett uttalande. Så tills dess ska jag vara glad att dom genomförde Progress Live tour och att jag och min syster fick ta del utav den (reserv) konserten som spelades och tacka gud att jag inte fick biljett till konserten dagen efter. Då hade jag nog gått under idag kan jag lova er.
TAKE THAT LIVE 15 JULI
Vaknade upp några minuter innan att klockan skulle ringa. Låg kvar och drog mig lite.. det pirrade i magen. Gick upp och gjorde vid mig relativt snabbt, gjorde mackor och sedan ringde min syster och höll mi sällskap i telefonen ända tills att vi såg varandra på centralen. Vi gick och fixade med biljetter och gick sedan till vårt tåg som skulle ta oss till Østerport station.
Resan tog ungefär 50 minuter, och när vi väl var där tog det ungefär en halvtimme för oss att hitta PARKEN arena. Den låg lite gömd och invårnarna visste ju nästan inte vart den låg, fastän dom jobbade/bodde där haha?
När vi kom fram till arenan, blev vi chockerade över att det inte var så många där. Vad vi såg just då, fanns det endast 5 personer, vid en ingång.. men ingen vid våran. Så vi blev överstolta över att vi var först vid vår port. Efter ett tag kom en vakt fram till oss och sade att det fanns en tjej (gäng), som delade ut nr vid B10, och ifall vi gick dit, så släppte dom in oss en stund innan alla andra som skulle på konserten, för att vi skulle få bra platser! Så vi packade ihop våra saker och gick dit. Vi fick nr 25-26. Vi köade från kl.09 till kl.17.30, då dom började släppa in oss. Alltså en halvtimme innan dom släppte in från alla andra portar! Vi alla blev tillsagda att om vi sprang, så skulle vi bli utslängda igen och få ställa oss sist kön. Men dom sa ingenting om att gå väldigt snabbt inne i arenan ey? ;) Så det gjorde jag och min syster och hamnade längst fram vid staketet. FRONT ROW. Jag dog lite inombords i ungefär 10 minuter att vi stod längst fram, och skulle se allting sådär freaking f*cking underbart bättre än alla de andra som inte stod långt fram. Mouaha, jag är lite evil knievel när det gäller konserter haha.
Vi stod inne i arenan ungefär 1½ timme innan Pet Shop Boys kom på scenen. Under tiden vi väntade på att Pet Shop Boys skulle entra scenen, så stod det "ordningsvakter/entertainer" uppe på en "plattform" fast det var högt uppe i luften. Dom stod vid vars en. Och dom betedde sig som vakter o.s.v, räknade när dom skulle gå in och ställde sig, och stod som vakter gör (med händerna bakom ryggen), och sen gick odm ut samtidigt i takt. Rätt coolt. Haha, det var en vakt, som var jättesnygg!!, som kollade ner mot vårat håll där vi stod och viftade med handen som om det vore varmt.. jag och min syster kollade på varandra och skrattade, sen kollade jag upp igen och han pekade på mig. Jag bara "haha, han har hittat någon som han tycker är snygg i publiken, jaja där ser man!", så jag kollade bak.. sen kollade jag på honom igen för att se vart han kollade. Då pekade igen och viftade med handen och mimade "DU". Jag blev generad, visste inte om han menade mig eller inte, så jag lade huvudet i händerna och skrattade. Kollade sedan upp igen och då gjorde han igen. Haha, jag dog lite inombords så generad jag vart över hela situationen, men skoj var det. Som respons gjorde jag ett hjärtat format med mina händer. Han slog och jag skrattade med varma kinder. Sen marscherade han ut i takt med sina vänner. Rätt sjukt va? Haha!
Pet Shop Boys entrade scenen och höll på i ungefär 45 minuter. Det fanns jättemånga låtar som man kände igen, och jag blev fan chockerade över att jag visste vilka några av dom var. Men dom var jättebra live och hans röst var verkligen stark och helt sjukt bra!
Efter att Pet Shop Boys hade spelat sitt, gick dom av scenen. Arbetarna började plocka ner deras grejer, och började förbereda för Take That! Efter ett tag sprang en "galen proffessor", han skulle likna det iallafall, ut från scenen och ut på catwalken. Det skulle föreställa att han knappade på en dator, där han stod. Det hela visades på storbildskärmen vi hade framför oss, som fanns på scenen. Där kom det upp en countdown, som startades från 2 minuter. När det var 10 sekunder kvar räknade hela publiken ner, på danska. Jag improviserade, tror också att min syster gjorde det. När countdownen var över, kom Take That ut, eller iallafall Jason, Mark, Gary & Howard och började spela igenom låtarna Rule the world (under denna låten grät jag som bara den. Kunde verkligen inte förstå att dom stod framför mig, egentligen bara som en fyra piece, men att dom verkligen befann sig på samma arena som jag gjorde. Och att jag skulle vara del utav en konsert som dom skulle framföra. Det var magiskt kan jag säga er!), Greatest Day, Hold up a light, Patience. När Gary, Mark, Jason och Howard skulle framträda Shine, kommer det ut en kinesisk drake, dansare och en "kanin" (människa i förklädnad med kaninhuvud). (Ni kanske har sett Robbie Williams video till sin egen låt You know me? Den kaninen!) Dom kör igenom låten Shine, där Mark har huvudrösten. När låten börjar lida mot sitt slut, går dom alla upp till scenen, och den storbildskärmen öppnar två portar, in där gå hela bandet. Och där står dom, Gary Mark, kaninen (Robbie), Howrad och Jason. Efter det försvinner dom ur bilden och Robbies ansikte hamnar på storbildsskärmen och låten Let Me Entertain You börjar spelas. Robbie kommer ut och kör igenom låten, samt låtarna Rock DJ, Come Undone, Feel. Innan han ska köra igenom låten Angels, håller han ett väldigt fint och rörande tal. Han sa i något med stil att han hade förlorat närastående vänner de senaste veckorna. Han sa även "If there's anybody up there (pointed up to heaven) you think of. If anybody needs a pray, if anybody needs a positivt energy, if anybody just needs a big hug, sing this with me, sing it loud, sing it proud, This is Angels!" Kan ju säga att det var svårt att hålla inne tårarna men jag klarade det. Min syster kunde inte hålla tårarna inne. Och när konserten var slut, berättade hon att hon tänkte på morfar. Jag var så glad att vi både tänkte på samma betydelsefulla person när vi hörde denna låten. Det var emotional som bara den.
(här nedan kommen en film, från den konserten jag var på, inte filmad utav mig!)
Robbie går av scenen och entrar sedan scenen med resten av Take That, där dom står uppe på dom platformerna som jag pratade om innan. Dom sjöng The Flood, då forsade det ner vatten underdom där dom stod. Och dansare klättrade på väggen samtidigt som vattnet forsade på dom. Take That genomförde tillsammans låtarna SOS, Underground Machine, Kidz, Pretty Things. Under dessa låtarna, Million Love Songs/Babe/Everything Changes/Back For Good, stod dom och jammade tillsammans. Det var härligt att se. Under låten Pray, utförde dom de gamla dansstegen som dom gjorde på 90-talet. Det var så roligt att se dom dansa, skratta och ha det roligt på scen, som dom hade förr. Man blev helt varm inombords att dom hade tagit sig tid att lära in sig den dansen igen, och utföra den igen för en mängd publik (på 37.420). Efter att den låten var slut, hade dom en paus. Mark Owen kollade mot vårat håll.. alla i publiken var fokuserad på vad Gary hade att säga. Men jag stod och kunde inte släppa min blick från Mark. Jag log brett när han kollade mot vårat håll och han blinkade åt mig, med ena ögat. Sån flört. Förstår ni hur jag avled och avlider fortfarande!? Haha.. Love him!
De framförde den nya singeln Love Love. Efter det kom låtarna Never Forget, Samtidigt som de framträdde den reste sig den stora robot-liknanade statyn. (se videon här nedan från okänd konsert på progress live tour)
Efter det kom No Regrets (som Robbie framförde själv), Relight My Fire och till sist avslutade de hela konserten med låten Eight Letters.
Dom stod ute på catwalken och pratade en liten stund, sen begav dom sig tillbaka till scenen, men dom gjorde en liten omväg ner till stängslet där fans stod och tog dom i hand. Jag fick ta Jason och Howard i hand. Mark och Gary gick på andra sidan och hade nog inte tankar på att komma över till andra sidan också. Robbie vet jag inte vart han tog vägen. Han stod typ och sade hejdå till alla och vinkade. Sen gick dom av scenen och då var konserten och en helt underbart bra kväll avslutat på bästa sätt.
Det tog en evighet för oss att komma ut ur arenan, men vad hade man egentligen förväntat sig när mer än 37 tusen människor ska ut ur en och samma arena som en själv? Haha! När vi väl kom ut, föjde vi strömmen med människor, som skulle till Østerport station. Väl på stationen, blev det klydd med tåget som skulle mot Malmö C. Vi hittade inte rätt perrong o.s.v, men efter många om och men, så hittade vi det och åkte hem.
(Bilderna här nedan är tagna utav mig själv. Dock är dom så jäkla dåliga då jag använda en urusel kamera!!! Men jag har iallafall minnet och många videosar på min mobil som jag kan glädja mig över!)
Först vid vår port. SKILLAT!
PARKEN arena
Vårt nummer som vi fick när vi sedan satte oss vid dom andra fansen.
Mums! Vi hade köpt smått och gott med oss!
Syster tyckte att vi behövde något varmt i oss,
så hon handlade varm choklad till mig och kaffe till sig!
Vi!
Bildbevis på att jag stod vid staketet, haha!
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys
Hahahah jag dör!! Vi hamnade på storbildskärmen. Snacka om att vi dog !
Ett plakat som någon hade gjort i publiken.
Gary <3
Mark! <3 (annars känd som min man här i bloggen HEHE)
Mark <3
Mark <3
Konfetti!
Dom spelade instrument själva när dom framträdde äldre låtar.
Gary och Mark<3
Mark!
Mark!
När dom åkte ut på catwalken, då jätteroboten ställde sig upp efter dom!
roboten
roboten
roboten
När konserten var slut. Var tvungen till att ta en bild på roboten framifrån.
Resan tog ungefär 50 minuter, och när vi väl var där tog det ungefär en halvtimme för oss att hitta PARKEN arena. Den låg lite gömd och invårnarna visste ju nästan inte vart den låg, fastän dom jobbade/bodde där haha?
När vi kom fram till arenan, blev vi chockerade över att det inte var så många där. Vad vi såg just då, fanns det endast 5 personer, vid en ingång.. men ingen vid våran. Så vi blev överstolta över att vi var först vid vår port. Efter ett tag kom en vakt fram till oss och sade att det fanns en tjej (gäng), som delade ut nr vid B10, och ifall vi gick dit, så släppte dom in oss en stund innan alla andra som skulle på konserten, för att vi skulle få bra platser! Så vi packade ihop våra saker och gick dit. Vi fick nr 25-26. Vi köade från kl.09 till kl.17.30, då dom började släppa in oss. Alltså en halvtimme innan dom släppte in från alla andra portar! Vi alla blev tillsagda att om vi sprang, så skulle vi bli utslängda igen och få ställa oss sist kön. Men dom sa ingenting om att gå väldigt snabbt inne i arenan ey? ;) Så det gjorde jag och min syster och hamnade längst fram vid staketet. FRONT ROW. Jag dog lite inombords i ungefär 10 minuter att vi stod längst fram, och skulle se allting sådär freaking f*cking underbart bättre än alla de andra som inte stod långt fram. Mouaha, jag är lite evil knievel när det gäller konserter haha.
Vi stod inne i arenan ungefär 1½ timme innan Pet Shop Boys kom på scenen. Under tiden vi väntade på att Pet Shop Boys skulle entra scenen, så stod det "ordningsvakter/entertainer" uppe på en "plattform" fast det var högt uppe i luften. Dom stod vid vars en. Och dom betedde sig som vakter o.s.v, räknade när dom skulle gå in och ställde sig, och stod som vakter gör (med händerna bakom ryggen), och sen gick odm ut samtidigt i takt. Rätt coolt. Haha, det var en vakt, som var jättesnygg!!, som kollade ner mot vårat håll där vi stod och viftade med handen som om det vore varmt.. jag och min syster kollade på varandra och skrattade, sen kollade jag upp igen och han pekade på mig. Jag bara "haha, han har hittat någon som han tycker är snygg i publiken, jaja där ser man!", så jag kollade bak.. sen kollade jag på honom igen för att se vart han kollade. Då pekade igen och viftade med handen och mimade "DU". Jag blev generad, visste inte om han menade mig eller inte, så jag lade huvudet i händerna och skrattade. Kollade sedan upp igen och då gjorde han igen. Haha, jag dog lite inombords så generad jag vart över hela situationen, men skoj var det. Som respons gjorde jag ett hjärtat format med mina händer. Han slog och jag skrattade med varma kinder. Sen marscherade han ut i takt med sina vänner. Rätt sjukt va? Haha!
Pet Shop Boys entrade scenen och höll på i ungefär 45 minuter. Det fanns jättemånga låtar som man kände igen, och jag blev fan chockerade över att jag visste vilka några av dom var. Men dom var jättebra live och hans röst var verkligen stark och helt sjukt bra!
Efter att Pet Shop Boys hade spelat sitt, gick dom av scenen. Arbetarna började plocka ner deras grejer, och började förbereda för Take That! Efter ett tag sprang en "galen proffessor", han skulle likna det iallafall, ut från scenen och ut på catwalken. Det skulle föreställa att han knappade på en dator, där han stod. Det hela visades på storbildskärmen vi hade framför oss, som fanns på scenen. Där kom det upp en countdown, som startades från 2 minuter. När det var 10 sekunder kvar räknade hela publiken ner, på danska. Jag improviserade, tror också att min syster gjorde det. När countdownen var över, kom Take That ut, eller iallafall Jason, Mark, Gary & Howard och började spela igenom låtarna Rule the world (under denna låten grät jag som bara den. Kunde verkligen inte förstå att dom stod framför mig, egentligen bara som en fyra piece, men att dom verkligen befann sig på samma arena som jag gjorde. Och att jag skulle vara del utav en konsert som dom skulle framföra. Det var magiskt kan jag säga er!), Greatest Day, Hold up a light, Patience. När Gary, Mark, Jason och Howard skulle framträda Shine, kommer det ut en kinesisk drake, dansare och en "kanin" (människa i förklädnad med kaninhuvud). (Ni kanske har sett Robbie Williams video till sin egen låt You know me? Den kaninen!) Dom kör igenom låten Shine, där Mark har huvudrösten. När låten börjar lida mot sitt slut, går dom alla upp till scenen, och den storbildskärmen öppnar två portar, in där gå hela bandet. Och där står dom, Gary Mark, kaninen (Robbie), Howrad och Jason. Efter det försvinner dom ur bilden och Robbies ansikte hamnar på storbildsskärmen och låten Let Me Entertain You börjar spelas. Robbie kommer ut och kör igenom låten, samt låtarna Rock DJ, Come Undone, Feel. Innan han ska köra igenom låten Angels, håller han ett väldigt fint och rörande tal. Han sa i något med stil att han hade förlorat närastående vänner de senaste veckorna. Han sa även "If there's anybody up there (pointed up to heaven) you think of. If anybody needs a pray, if anybody needs a positivt energy, if anybody just needs a big hug, sing this with me, sing it loud, sing it proud, This is Angels!" Kan ju säga att det var svårt att hålla inne tårarna men jag klarade det. Min syster kunde inte hålla tårarna inne. Och när konserten var slut, berättade hon att hon tänkte på morfar. Jag var så glad att vi både tänkte på samma betydelsefulla person när vi hörde denna låten. Det var emotional som bara den.
(här nedan kommen en film, från den konserten jag var på, inte filmad utav mig!)
Robbie går av scenen och entrar sedan scenen med resten av Take That, där dom står uppe på dom platformerna som jag pratade om innan. Dom sjöng The Flood, då forsade det ner vatten underdom där dom stod. Och dansare klättrade på väggen samtidigt som vattnet forsade på dom. Take That genomförde tillsammans låtarna SOS, Underground Machine, Kidz, Pretty Things. Under dessa låtarna, Million Love Songs/Babe/Everything Changes/Back For Good, stod dom och jammade tillsammans. Det var härligt att se. Under låten Pray, utförde dom de gamla dansstegen som dom gjorde på 90-talet. Det var så roligt att se dom dansa, skratta och ha det roligt på scen, som dom hade förr. Man blev helt varm inombords att dom hade tagit sig tid att lära in sig den dansen igen, och utföra den igen för en mängd publik (på 37.420). Efter att den låten var slut, hade dom en paus. Mark Owen kollade mot vårat håll.. alla i publiken var fokuserad på vad Gary hade att säga. Men jag stod och kunde inte släppa min blick från Mark. Jag log brett när han kollade mot vårat håll och han blinkade åt mig, med ena ögat. Sån flört. Förstår ni hur jag avled och avlider fortfarande!? Haha.. Love him!
De framförde den nya singeln Love Love. Efter det kom låtarna Never Forget, Samtidigt som de framträdde den reste sig den stora robot-liknanade statyn. (se videon här nedan från okänd konsert på progress live tour)
Efter det kom No Regrets (som Robbie framförde själv), Relight My Fire och till sist avslutade de hela konserten med låten Eight Letters.
Dom stod ute på catwalken och pratade en liten stund, sen begav dom sig tillbaka till scenen, men dom gjorde en liten omväg ner till stängslet där fans stod och tog dom i hand. Jag fick ta Jason och Howard i hand. Mark och Gary gick på andra sidan och hade nog inte tankar på att komma över till andra sidan också. Robbie vet jag inte vart han tog vägen. Han stod typ och sade hejdå till alla och vinkade. Sen gick dom av scenen och då var konserten och en helt underbart bra kväll avslutat på bästa sätt.
Det tog en evighet för oss att komma ut ur arenan, men vad hade man egentligen förväntat sig när mer än 37 tusen människor ska ut ur en och samma arena som en själv? Haha! När vi väl kom ut, föjde vi strömmen med människor, som skulle till Østerport station. Väl på stationen, blev det klydd med tåget som skulle mot Malmö C. Vi hittade inte rätt perrong o.s.v, men efter många om och men, så hittade vi det och åkte hem.
(Bilderna här nedan är tagna utav mig själv. Dock är dom så jäkla dåliga då jag använda en urusel kamera!!! Men jag har iallafall minnet och många videosar på min mobil som jag kan glädja mig över!)
Först vid vår port. SKILLAT!
PARKEN arena
Vårt nummer som vi fick när vi sedan satte oss vid dom andra fansen.
Mums! Vi hade köpt smått och gott med oss!
Syster tyckte att vi behövde något varmt i oss,
så hon handlade varm choklad till mig och kaffe till sig!
Vi!
Bildbevis på att jag stod vid staketet, haha!
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys
Pet Shop Boys
Hahahah jag dör!! Vi hamnade på storbildskärmen. Snacka om att vi dog !
Ett plakat som någon hade gjort i publiken.
Gary <3
Mark! <3 (annars känd som min man här i bloggen HEHE)
Mark <3
Mark <3
Konfetti!
Dom spelade instrument själva när dom framträdde äldre låtar.
Gary och Mark<3
Mark!
Mark!
När dom åkte ut på catwalken, då jätteroboten ställde sig upp efter dom!
roboten
roboten
roboten
När konserten var slut. Var tvungen till att ta en bild på roboten framifrån.
Words come easy when they're true.
Som jag skrev innan var det lättförtjänta pengar och stolt över var jag att jag kunde hjälpa till. Skulle bara installera datorn och installera deras trådlösa nätverk. Simple!
Nu sitter jag här och lyssnar på Avenged Sevenfold - Fiction. Sen jag hörde den för första gången så tappade jag hakan. Det är verkligen den bästa låten jag hört ifrån dom hittils. (och jag har inte hört många låtar kan jag säga er..)
Idag på bussen så hörde jag ett fint intro och två bekanta röster som sammastrålade i en fin låt.
Jag kan ärligt talat inte beskriva min lycka över att Robbie och Gary har återförenats som vänner. Det är verkligen ett under.. efter 11 år. Om dom inte hade fått för sig att sätta sig ner och prata ut vad som hände 90 talet, så hade Take That aldrig kommit tillbaka och då hade jag inte haft något spännande att räkna ner till :C But now i do. Love you!
Rob är inte riktigt klok alltså<3
Shouting love at the world
Jag måste fangirla lite idag innan jag blir allt för trött. Jag sitter här och lyssnar på take that - the flood, som är en nysläppt singel från dom. Och jag kan inte mer än att le och klappa händerna när jag hör den, för den är så bra. Och sen bara tanken av att jag ska få höra den live i Juli nästa år, gör ju det hela bara värre! :D
AVLIDER
Ville bara meddela att jag sitter och hyperventilerar, ler brett och skrattar.
Den 16 Juli blir det till att åka över till Danmark och se dessa grabbarna.
TACK underbasrt älskade pojkar för att ni kommer göra min dag då!
BACK FOR GOOD...?
Eller ja.. kanske för en tid! :)
Following months of speculation Gary Barlow, Howard Donald, Jason Orange, Mark Owen and Robbie Williams confirmed today that they have been recording a new studio album as a five piece, which they will release in November of this year. It is the first time they've recorded a full album together since the release of their number one album 'Nobody Else', back in 1995.
'Getting the five of us to be in a room together, although always a dream, never actually seemed like becoming a reality. Now the reality of the five of us making a record together feels like a dream. It's been an absolute delight spending time with Rob again. But I'm still a better footballer' - Mark Owen.
'I get embarrassingly excited when the five of us are in a room. It feels like coming home' - Robbie Williams.
'Flippin' brilliant, absolutely brilliant. I'm over the moon that Robbie's back with us, however long it lasts. I just want to enjoy our time with him. Life is beautifully strange sometimes' - Jason Orange.
The reunion of reunions took place in New York last September, following Take That's record-breaking 'The Circus Live' tour. Shortly afterwards all five of the original Take That secretly wrote and recorded the six songs which would set the foundation for the forthcoming album.
Since then the band have been hard at work finishing their new, as yet untitled, record, which will be released through Polydor Records in November. The album has been produced by Stuart Price.
the rumours are true...
Take That: the original line-up
have written and recorded a new album
for release later this year.
Following months of speculation Gary Barlow, Howard Donald, Jason Orange, Mark Owen and Robbie Williams confirmed today that they have been recording a new studio album as a five piece, which they will release in November of this year. It is the first time they've recorded a full album together since the release of their number one album 'Nobody Else', back in 1995.
'Getting the five of us to be in a room together, although always a dream, never actually seemed like becoming a reality. Now the reality of the five of us making a record together feels like a dream. It's been an absolute delight spending time with Rob again. But I'm still a better footballer' - Mark Owen.
'I get embarrassingly excited when the five of us are in a room. It feels like coming home' - Robbie Williams.
'Flippin' brilliant, absolutely brilliant. I'm over the moon that Robbie's back with us, however long it lasts. I just want to enjoy our time with him. Life is beautifully strange sometimes' - Jason Orange.
The reunion of reunions took place in New York last September, following Take That's record-breaking 'The Circus Live' tour. Shortly afterwards all five of the original Take That secretly wrote and recorded the six songs which would set the foundation for the forthcoming album.
Since then the band have been hard at work finishing their new, as yet untitled, record, which will be released through Polydor Records in November. The album has been produced by Stuart Price.
<3<3<3<3
I'll be watching you.
Take That - hold up a light
"It's only you and me and if life is your stage
I'll be watching you"
It'only you and me and if life is your stage
I'll be watching you
Maaaaammmaaaaa mia. Dom överraskar mig dag för dag.. liksom.. jag är typ ett nytt fan av dom och har bara lyssnat på de populära låtarna dels för att jag inte har haft all tid i världen att lyssna på dom och dels för att jag måste mata in annan musik i min hjärna annars dör den.. till exempel th. Visst.. det är egentligen ingen ursäkt alls.. men nu är de det.
They suprise me.. och shiet. Det finns inga ord som kan beskriva dom, likaså med Th. Åhåh TH&TT<3
NÅgon som vill hänka till London och typ gå på Take that konsert? T_T
Men guuuuuuuuud.. dom överbelastar min hjärna.. jag skulle egentligen bara ha med låten i mitt inlägg och sen kom det en feeeede text också? Shiet.. dom har stor inverkan på mig verkar det som.
ANYHOW.. nu till det som jag skulle meddela.. jag sticker hem idag för att hämtam in syster och sen sticker vi hit igen.. inte till lägenheten utan till polska marknaden *-* hohoh.. Ses!
Back for good.
Jag blir jätteglad över att höra dessa pojkarna. Avgudar dom är väl att ta i.. men vad kan jag annars beskriva det med. Anyhow.. Robbie Williams gjorde om Back for good med take that till en rocklåt ungefär.. vet inte om jag gillade refrängen så värst mycket, eftersom han bara skrev.. min man ;), Mark Owen, som kommer inte efter att Robbie har sjungt första versen.. försökte iallafall sjungfa så gott som han kunde, som dom brukar sjunga i Take that. Alltså... inte skrika falskt. Men men.. TT<3
Jag har gift mig...
Med Mark Owen i Take that <3 (;
OCH NEJ, BILDEN ÄR INTE ALLS IHOPAKLIPPT ): Haha!
Take That - patience
Just have a little patience
I'm still hurting from a love I lost
I'm feeling your frustration
that any minute all the pain will stop
just hold, me close, inside your arms tonight
don't be too hard on my emotions
'Cause I
need time
my heart is numb has no feeling
so while I'm still healing
just try and have a little patience
Just have a little patience
I'm still hurting from a love I lost
I'm feeling your frustration
that any minute all the pain will stop
just hold, me close, inside your arms tonight
don't be too hard on my emotions
'Cause I
need time
my heart is numb has no feeling
so while I'm still healing
just try and have a little patience
Never forget.
Jag tror att jag ska planera in en resa till England när jag får mina sommarjobbspengar, för att se Take that.<3 Hey dom är ett par underbara pojkar, god, love them.
